3/8 & två dagar efter BF.
Dagen startade mysigt, hela familjen gick upp samtidigt. Det händer inte allt för ofta! Vi satt o tog en kopp kaffe och kollade på sommarlovs-programmet. Sedan stack jag iväg och köpte mumsiga frukostbullar. :)
Nu står mannen och städar bilarna, rediga karl :)
Han ska iväg med sin lillasyster och lillebror och köra gocart om en liten stund. Men det hoppar vi, tror där är en liten L som hade blivit superavis eftersom han är för liten för att köra sådana. Så det är lika bra att strunta i det!
Idag ska jag och L köra och storhandla och sedan snabb-besöka mamma. Glömde alla L's saker där igår. Målarböcker och pennor och hans väska. Snurriga jag!
Vi får se om vi tar en tur in till stan också och går en runda på gågatan. Hade varit mysigt!
Det är inte klokt vad magen tränar sig nu. Förvärkarna är hemska. Men på dagarna är nog foglossningen värst. Man känner ju sig halvt handikappad, ska bli makalöst underbart att kunna röra sig ordentligt när detta är över. Nu vill jag ha tillbaka min kropp! Men jag ska försöka hålla skenet uppe, så gott det bara går.
Jag är ganska nervös inför förlossningen, nog mer än vad jag var när jag väntade L. Nu vet jag ju hur det känns. Inte för att det var en särskillt jobbig förlossning om man jämnför med många andras. (-Mildegud!!) Det finns ju skräckexempel! :s Den var ju vad BM kallade en snabb förlossning. (8 timmar från första värken)
Men ändå blir jag alldeles kallsvettig när jag tänker på det.
-Jag föda barn igen? No no no !! ...Ungefär så säger mitt psyke.
Men, jag har ju inte mycket att be för faktiskt. Hon måste ju ut! Och jag VILL ju att hon ska komma ut :)
Och jag skulle inte vilja ha kejsarsnitt iheller. Så det är bara att bita i det sura äpplet antar jag ;)
